måndag 28 februari 2011

Lågvatten blir högvatten!

...och idag var en fantastisk kväll i stallet. Härligt pigga och positiva hästar.
Quatren var på riktigt bushumör och vi skuttade runt en god stund, lite varvat med klickerträning. Hoppade upp och tränade mig själv. Koncentration och att jobba mer med kroppen utan att fuska.
Peppad efter tornserspelsmötet i lördags så har jag fått lite mål, och saker att träna mot igen. Good!

Quatren var härligt peppad i ridningen, lite glada småhopp och småbus. Kan inte bli bättre!

Sedan fick pojkarna busa fritt tillsammans i paddocken. Det uppskattades. Jag önskar att hela världen hade kunnat se hur vackra de var när de dansade fram i ljusskenet. Vi har två så fantastiskt vackra hästar!

Uriel blev lite longerad också, och både jag, Björne och U hade ett tufft pass.

Jag som skulle lyckas förklara på ett smidigt och bra sätt, Björne som skulle lyckas följa det och hålla koll på U och U som skulle förstå och göra rätt.

Men det gick bra :)



/agnes

Lågvatten mot högvatten

Helgen har varit jobbig. Det har varit lågvattenmärke i träningen.
Ibland är det svårt, svårt att acceptera att det inte går som man vill, svårt att acceptera att det är man själv som brister. Igår var en vidrig dag!
Idag är en bättre dag.
Har varit i kontakt med Ann-Louise Ryrvik för att kunna utveckla mig själv och min klickerträning mer, för jag känner att jag brister lite på kunskapsnivå.
Ska försöka komma ihåg att filma lite träningsfilmer och skicka till Paulina med. För jag ska inte ge upp! Det är tabu på det.
Det fåniga är att det egentligen går ganska bra, men en dålig dag betyder mer i mitt dumma huvud än de fyra dagar vi har på en dålig dag.
Det är de dåliga dagarna jag märker var jag brister, var jag inte håller ihop som människa. Därför väger de alltid över. Dumt ock korkat! MEN, jag jobbar på det.

Jag har fått lite tips, och i eftermiddag ska jag sätta mig ner och maila Ann-Louise om våra svårigheter så ska hon skriva ned lite tips.

Det är fånigt hur lätt det är att träna andras djur, men hur fruktansvärt svårt det är med sina egna, och hur handfallen man kan stå ibland :)

Ny vecka, nya tag.

PEPPEN!!

torsdag 24 februari 2011

Äntligen pojkarna!

Igår blev det faktiskt lite ridning. Helt underbart att få sitta på hästryggen igen! Har inte ridit sedan i måndags och det är ju hur länge som helst, eller nåt.
Eftersom det var kolsvart ute när vi kom till stallet så var det inte uteridning som gällde (dessutom har mina boots fortfarande inte dykt upp än. Börjar bli arg nu).
Quatren hade en massa energi och var sådär härligt entusiastisk som bara han kan vara. I början gick det inte riktigt att skritta, han VILLE skritta, men det liksom spritter i benen på honom sådana här dagar. Han kan liksom inte låta bli att trava lite. Det är inte så att han smyger över i trav, han gör snarare ett litet galopphopp med frambenen och sedan travar han. Det är väldigt roligt faktiskt, jag brukar inte tjafsa med honom om att skritta utan jag låter honom trava en liten stund och sedan provar jag med skritt igen. Egentligen är det absolut bäst att leka lite löst först så han får leka av sig lite energi, men det passade inte att göra det idag.
När han lugnat sig lite och blivit av med den där överskottsenergin så gick det fint.
Det är tråkigt att vi inte har instruktörshjälp här uppe, det hade verkligen behövts. vi har gått både framåt och bakåt på olika områden sedan vi lämnade Skåne. Vi får se vad som händer under 2011. Ska be Björne filma lite så att jag kan försöka direktera mig själv.


Björne busade lite med Uriel också, han var hur rolig som helst! Lille hästen satte full fart ut i paddocken, bockade, fes och skuttade. Sedan tvärvände han och satte av i galopp in i stallet igen, sedan ut igen.
Det var helt enkelt två understimulerade camarguer med kraftig överskottsenergi vi hade igår.
Hääärligt.
Det börjar bli ljusare på kvällarna nu. HÄRLIGT där med kan man säga :)

Kontakt, kontakt och mera kontakt.



Som vanligt mest skriverier om hunden, men p.g.a vädret och mörkret har vi inte gjort så mycket med hästarna den här veckan.

Idag hade jag en lugn hund. Det blev mycket bilträning, som vanligt var det inte meningen men efter ett litet missöde var det det som behövdes. Klickade kontakt, kontakt och återigen kontakt.
Så småningom svängde vi av från bilvägen och traskade in mot "våran" fotbollsplan. Vi brukar alltid leka lite där, kasta pinnar, jaga och annat skoj (alltid i koppel tyvärr).
Jag hittade en perfekt pinne och vi lekte en stund. Sedan blev det lite mycket för Cimba, det kom två andra hundar förbi, en cyklist och två människor med konstiga påsar. Jag bad honom lägga sig ned och ta det lugnt. Han lade sig i "redo för språng"-position och jag fick jobba länge med massage och smekningar, samt vara väldigt bestämd med att han skulle ligga ned innan han tillslut slappnade av. Masserade öronspetsarna efter ett tips från Petra. Det fungerade väldigt bra, och när C väl slappnat av så ville han inte riktigt gå upp igen, det var ju mysigt!
Vad som gjorde mig väldigt glad var att vi kunde fortsätta leka efter det utan att han blev hispig och för mycket.
På vägen hem fyllde han som vanligt hela munnen med pinnar - nytt rekord 9 st. Lilla sötenos.
Blev allt som allt en ca 75 minuters promenad.
/agnes

onsdag 23 februari 2011

Träning med lillhunden

Varje promenad man går med sin hund är ju faktiskt träning.
En helt vanlig promenad kan visa sig bli ett oplanerat träningspass.

Numera går jag sällan eller aldrig ut utan klicker och godis i fickan. Lika bra att ta itu med eventuella problem på en gång.

Idag har vi så här långt till exempel tränat väldigt mycket på att ta fint. Cimba har så länge jag kännt honom varit väldigt klumpig vad gäller att ta godis. Han liksom "snappar" efter det. Något jag tycker är obehagligt. Han är fortfarande försiktig och han märker snabbt om fingrarna kommit med, men det är fortfarande ett beteende som inte är önskvärt.
Min plan för att lösa det är att jag helt enkelt inte släpper godiset förrän han tar det fint. Det gör ont bitvis, men eftersom han hela tiden blir bättre känns det positivt. Han glömmer sig ibland när han är exalterad, då får man lugnt påminna honom om vad som gäller.


Det har kommit mera snö och marken är vit igen. När ska detta helvete sluta? När kommer våren?

/agnes

tisdag 22 februari 2011

Hämtat halm

Hemma igen efter att ha kört o hämtat halm, blev inget pysslande med hästarna alls.
Men jag var störst, bäst och vackrast vad gäller att lasta halm i släpet. Sedan var jag minst lika bra och bäst att stapla dem på loftet. Fett bäst alltså.

Vi ger våra hästar 2 småbalar halm/dag eftersom vi tycker det är viktigt att tillfredsställa tuggbehovet! Lika viktigt som att ha dem ute så mycket som det bara går. Att ta in hästarna tidigt och ge dem för mycket kraft och för lite stråfoder är som att bädda för kolik.

Och en annan grej... hur roligt skulle ni tycka det var att stå instängda i ett litet fyrkantigt rum 16-18/h per dygn utan något att göra?
Nej precis.

Nu är det middagsdags!
/agnes

Morgonpromenad

Varit ute på en 2 timmar lång promenad med den lilla gula saken.
Han var på sitt stressade hispiga humör + att vi gick ner till brunnsparken. När man går till Brunns härifrån måste man gå igenom industriområde med muchos bilos, många stora lastbilar också.
Kombinationen var inte den absolut bästa ur träningssynpunkt. Att träna en uppspelt hund är inte det bästa.
På det hela taget gick det väldigt bra.
När vi kom till lugnare marken var det dags för en slappna av och vilopaus. Jag satte mig ned i snön och han fick ligga på sidan bredvid medan jag masserade och klappade honom. Det tog ett tag innan han varvade ned och jag fick jobba mycket med mig själv för att hitta rätt energi och sinnesstämning. När han väl slappnat av var han väldigt lugn och glad resten av rundan. Inget mer stressande och flängande.
Han var superduktig med de hundar vi träffade, och gick så småningom över till att tävla med sig själv om hur många pinnar han kunde bära samtidigt. Som flest hade han fem stycken, men när vi kom hem hade han bar två kvar.

Kan tillägga att vi tränade för hela frukosten, så han blev lite förnärmad när han inte fick något hemma.
Men skulle han få full ranson mat + så mycket hundgodis som vi använder nu så skulle han rulla fram.

Brukar byta ut hundgodis mot grönsaker, tex morot, äpple eller paprika. Ibland då alltså.


/agnes

måndag 21 februari 2011

Inte som jag tänkt

Njae, dagen blev nog inte riktigt som jag tänkt.
Var ute med Cimba igen en halvtimme vid ett, precis innan jag tog bussen till stallet.

Hade tänkt verka Quatrens bakhovar och Uriels framhovar, hinna rida ut en sväng och ta det lugnt och fint i stallet.
Istället fick jag rensa upp lite i hagen, orkade inte verka några hovar men fick en härlig lekstund med Quatren i paddocken och en mysig, men fruktansvärt kall skrittrunda.



Fick stressa de sista tio minutrarna i stallet, kom hem genomfrusen och trött. Hade tänkt att jag skulle gått en lång promenad med Cimba då, men det blev inte riktigt av. En snabb pissrunda och sedan däckade jag på soffan (efter att ha flängt runt på jakt efter paket).

Gick en lite längre runda nu på kvällen. Cimba var fin nu med, men det märktes att han hade behövt den där uteblivna rundan i eftermiddags. Han var lite speedad, när han är så så går han seriöst minst dubbelt så långt som jag, han zick-zackar fram och tillbaka över vägen ivrigt nosande. Jag låter honom göra så lite i taget, sedan kallar jag in honom berömmer och ber honom gå fot ett tag så han lugnar ned sig. Sedan får han lov att "läsa tidningen" igen.

Bara längtar till varmare tider. Kvällspromenader på sommaren är det mysigaste som finns. Just nu är det lite av ett nödvändigt ont (men eftersom det är Cimba så är det värt det).

I morgon blir det gemensam stallskötsel på em/kväll. Hela dagen ska ägnas åt Cimba och städning.




/agnes

Cimba - Ibland blir det inte som man tänkt sig

Morgonpromenad.

Träning.

Det blev träning, men inte som jag tänkt. Jag hade tänkt att vi skulle börja träna på lite trix, men eftersom Cimba blev totalt tokig i godishanden och var 110% fokuserad på att äta upp den fick jag snabbt övergå till att träna på en annan, mycket viktig sak.
Han måste lära sig att låta bli godishanden. Så jag höll fram en knuten hand med en godbit i, väntade och utstod smärtan från tänder och klor. När Cimba gav upp -klick- & godis. Det tog en liten stund innan han fattade, men sedan tog det kortare och kortare tid, och när vi var klara så slickade han inte ens på handen. Rörde den med nosen, ja, men inget fanatiskt slickande. Duktig kille!
Det fick räcka där.
Får nog jobba mer med det innan jag börjar träna annat.
Han var superduktig i möten med bilar också, det börjar bli en god vana nu - BRA!
Han blir lite småstressad, men han söker kontakt istället för att flyga framåt och bli okontaktbar.

Nu längtar vi till sommaren och badvänligt väder!

Haha

By winter one way...

By the summer another..

Until he finds true loves first kiss... (Och då ska han vara snygg hela tiden)



God Morgon

Jag skriver ofta att min häst är tjurig, det jag egentligen menar med det är att han har ett väldigt tydligt uttryckssätt, både i kroppsspråk och energi. Han visar tydligt om det är något han ogillar eller gillar.
Det är något jag är otroligt glad över, är något fel så vill jag ha en häst som vågar berätta det, nackdelen är att jag kanske lyssnar för mycket och tar för mycket hänsyn. Det märks bl.a. när han tycker jag är jobbig eller tråkig, stannar och ställer sig i "piss-position" utan att pissa.
Då har han lärt sig att stannar man och ska pissa är matte juste och låter en stå still, nu har jag blivit betydligt strängare och han får inte stanna - om han inte är väldigt säker på sin sak och faktiskt tänker kissa. Det märks skillnad på bluff och äkthet här. (När han fattade den här grejen var i samband med njurproblemen då han faktiskt ett tag behövde kissa hela tiden och stå stilla länge. Det behöver han inte nu.)

Jag har uppmuntrat honom att visa vad han tycker. Jag får ta konsekvenserna av det, men det är bra! Börjar han skaka och tjafsa med bettet och huvudet när jag rider så kan jag snabbt jobba med att identifiera vad han känner är fel och därifrån gå vidare med en lösning. Det kan vara en så enkel sak som att jag inte är närvarande eller utan att tänka mig för flyttat innerhanden tre cm och blivit stummare i handen. Han påminner mig raskt och enkelt om  det och jag kan flytta tillbaka handen, mjukna och då slutar han tjura.

När vi fortfarande rehabiliterade oss från det snehalkade bäckenet, så kunde han vissa dagar inte fatta galopp ordentligt, han var tvungen att hoppa och studsa för att komma in i rätt takt. Ingen olydnad, utan ett sätt för honom att visa att idag är jag inte fräsch i kroppen. Bra för mig att veta (jag brukar fortfarande göra galoppfattningar för att känna av hur han känns i kroppen.) så att jag vet vilka övningar som passar bäst för dagsformen.

Han talar tydligt om vad som passar och inte, min uppgift som ryttare och matte är att se när det är kroppen som säger stopp, eller när han helt enkelt bara inte är sugen.


(Under hela tiden jag skrev det här inlägget har jag haft en hund som legat på rygg i mitt knä och snarkat. If only you could hear him...)

/agnes

söndag 20 februari 2011

Cimbas dag

Cimba har varit duktig idag!
Det har varit en sådan bra dag, en sådan alldeles perfekt dag när allt går som det ska.

Cimba är en hund som vill jobba (vilken lydnadshund han kunde blivit...) eller vill och vill, helst skulle han nog springa lös och jaga bilar och katter till höger och vänster, jucka på filtar och äta textilier. Men för att må bra så behöver han fasta ramar och mycket träning (vilken hund gör inte det.. Hallå?).

I tre dagar har jag haft ork och motivation att träna järnet. Eftersom jag bara haft Cimba i ett halvår har jag ju inte direkt haft ansvar för grunduppfostran, och det är några bitar som saknas, som det där med kontakt och fokus på föraren på vanliga promenader.
Det är mycket sitt, ligg, stanna kvar, gå fot och varsågodande just nu, and we like it!

En övning som jag brukar göra är att be honom ligga ned och sedan kasta iväg en pinne eller några godisbitar, sedan ska han ligga kvar tills jag sagt varsågod. Jag är dessutom en hemsk matte, och jag lovar, jag säger inte varsågod innan han tittar på mig och söker kontakt. (Det tog ett tag i början...)

Cimba har varit en drömhund hela helgen. Ser fram emot en hel vecka med långa promenader i dagsljus med det lilla skruttet. Sportlov är en bra sak!

Vi har föresten varit ute och gått långrunda på tromtö idag. C var besatt av sina pinnar och fyllde hela munnen med dem. Alla av olika tjocklek, då och då tappade han ju hela brasan och då fick han lite panik över att försöka få tag på alla igen. Han var otroligt stolt när han lyckades.
Avslutade dagen hos vänner på Jordö, Cimba var en riktig prins och lyckades ligga still och slappna av fint på bortaplan.

3-0 till Cimba :)


Talk to the Paw!

Over and out!
/agnes

Uriel - Lek och Longering




Björne busade lite med Uriel idag. De var vansinnigt söta.
Sedan tog jag över för att introducera longering. Jag var lite lam och trött i kroppspråket, så det var inte helt lätt för Uriel att förstå vad jag ville, dessutom visade det sig vara det onödigaste som finns - enligt honom iaf :)
Men efter lite lock och förklaring så gick han riktigt fint! Bara nåt varv åt bägge hållen, don't over do it som man säger.

Fotade lite när pojkarna busade:




Quatren - Energi och lek

En underbar dag är det idag. Solen skiner, det är kallt - men inte för kallt. Paddocken var i ridbart skick så jag bestämde mig för att leka och träna lite.

Det var bra energier som rådde idag. Jag var lugn och Quatren hade en positiv och lugn energi. Han var inte alls lika hypad som igår, och han var vansinnigt härlig att leka med. Leka var något som jag inte trodde att vi kunde göra längre. Men han hoppade och skuttade och rejsade så det stod härliga till, för att däremellan kunna komma in, lugna ned sig och göra några enkla saker som jag bad om.

Sedan satte jag på stång+kapson och hoppade upp. Jobbade med att hitta flytet vi hade när vi red för Linda. Avslappning och energinivåer.
Jag måste jobba mycket med mig själv. Jag har lätt för att tappa fokus och flyga iväg med tankarna någon annanstans.
Det var mycket skrittarbete och lite skritt-travövergångar. Gjorde en galoppfattning i varje varv också, bara för att han var så otroligt lugn och lyhörd, så jag var tvungen att se om han kunde fatta galopp med den lugna energin. Det kunde han, och han blev inte inkörd på det heller som han kan bli ibland, utan han var lika lugn när jag fortsatte arbetet efteråt.

Han är så fin min kille, det är på väg att lossna för oss!
Det kommet att komma lite fler uppdateringar under dagen, både med dagsagendan för Cimba & Uriel.
Lite bilder kommer också upp.
Men nu ska jag & Björne åka ut till reservatet och gå en långrunda med Cimba.

Vi ses